Elisabeth gick med i Miljöpartiet redan 1985.

Elisabeth gick med i Miljöpartiet redan 1985, men hon brinner fortfarande lika starkt för den gröna politiken. Utgångspunkten för Elisabeths engagemang är barnen, och det är frågor om barnens bästa som hon kommer att driva i kommunpolitiken även i fortsättningen.

Det handlar om egna barn, andras barn och alla världens barn. Oavsett vilka barn det gäller så är det miljön som är förutsättningen för ett gott liv. Bra mat, giftfria leksaker, frisk luft och rent vatten är några exempel på hur miljön påverkar barnen, förklarar Elisabeth som menar att vårt ansvar för barnens framtid bör vara en ledstjärna i alla politiska beslut.

Ekologisk matproduktion är ett viktigt led i värnandet om barnens framtid och Elisabeth har många konkreta idéer för hur utvecklingen ska kunna skyndas på. Det är ett fruktansvärt slöseri med vår jord att bara fyra procent odlas ekologiskt idag. Om vi satsade på att lägga om tio procent av produktionen varje år så skulle det bara ta tio år att komma upp i 100 procent ekologisk produktion. Elisabeth tycker att det borde införas ett eko-rut, istället för det rutavdrag som finns idag. Det behövs mycket folk till ekologisk produktion och att tillgodose det behovet är mer angeläget för samhället än att privata familjer har det välstädat hemma. Elisabeth poängterar att Miljöpartiets politik inte är bakåtsträvande. Det finns gammal kunskap som är bra, och det finns nya rön som också är bra. Vägen framåt är att förena gammalt och nytt. 

Engagemanget i frågor om miljö och sund och giftfri mat har Elisabeth burit med sig länge. Intresset väcktes när hon gick sin lärarutbildning och började fundera på vad det egentligen är för mat vi ger till barnen. Hon gick med i en Waldorfförening i Växjö och tillsammans med likasinnade gick hon kurser i mjölksyrning, bakning och växtfärgning. Hon var också med i en förening som hette Matfront. De köpte ekologiska produkter direkt från Järna och förmedlade de beställda varorna en gång i månaden. När Elisabeths man Bertil fick möjlighet att köpa släktgården i Mansnäs tog familjen chansen att kunna leva som de lärde med egna ekologiska odlingar och egna djur. De flyttade från Växjö till gården utanför Lagan 1982. Det har varit roligt och lärorikt berättar Elisabeth. Visserligen blev det inte möjligheter för barnen att gå i Waldorfskola så som tanken hade varit om familjen hade stannat i Växjö. Å andra sidan fick de istället förmånen att möta en större mångfald och träffa alla olika sorters barn som man gör i en vanlig kommunal skola. 

Elisabeth har hunnit med flera olika politiska uppdrag under sina år i Miljöpartiet. Hon har bland annat suttit i kommunfullmäktige, i Miljö- och byggnämnden och i Ljungby Energis styrelse mm. Under många år hade hon uppdrag som nämndeman i tingsrätten. Helt borta från politiken har Elisabeth aldrig varit, men det var en period då hon växlade ner engagemanget i och med att hon hade ett stort ansvar på jobbet som rektor och förskolechef. Elisabeth gick i pension 2012 och nu är hon tillbaka i politiken med full kraft igen. De fem barnen är alla utflugna och utspridda i landet.

Det är inget misslyckande att de har valt andra bostadsorter, tvärtom så ser jag dem som ambassadörer för Ljungby. De är stolta över den uppväxt de har fått i Ljungbys skolor, musikskola o.s.v., säger Elisabeth.

Barnen, barnbarnen och gården engagerar Elisabeth starkt, men hon ser inte bara till sina egna. Hon värnar framtida generationer som ska ärva jorden från oss som lever nu. Att leva som man lär räcker långt, men genom att arbeta politiskt kan man påverka framtiden för så många fler. Därför hoppas vi att Elisabeth med all sin entusiasm får möjlighet att återigen ta ett miljöpartistiskt mandat i kommunfullmäktige i höstens val.